Det finns många bra och energisnåla produkter att köpa idag. Besparingen hos olika produkter överträffar varandra. Men ger allt detta i kombination en minskad användning?

Det som är viktigare är hur komponenterna fungerar ihop. Enno Abel och Arne Elmroth har skrivit en bra bok med den lysande titeln "Byggnaden som system". Just rubriken trycker verkligen på detta.

Ett exempel är väntetiden för varmt vatten. I BBR är det angivet att det ska komma utan besvärande väntan. I råd och anvisningarna anges ett exempel på tapptiden 10 sekunder med ett flöde på 0,2 liter/sekund. I Sverige har många fastnat på 10 sekunder men min tolkning är att efter man spolat fram 2 liter varmt vatten ska det vara varmt. I Tyskland är detta satt till 3 liter och ger hyresreduktion om hyresvärden inte klarar detta. Så vilket är viktigast, tid eller volym?

Det finns inget krav på VVC (varmvattencirkulation) men det installeras oavsett det behövs eller inte. Att hålla varmvattenledningen inklusive VVC varm hela året kostar mycket energi. Så den "energivinst" man kan påvisa med energieffektiva blandare försvinner dubbelt upp genom att VVC ledningen behöver komma närmare blandaren.

I samband med stambyten sätts ofta VVC in för att öka komforten men energianvändningen ökar också. Det blir en konstig investeringskalkyl när man betalar för en ökad energianvändning. Man förstår att vissa tycker att energieffektivisering inte lönar sig.

Varför är volym bättre än tid egentligen? Monterar man energieffektiva blandare med mindre flöde måste det ta längre tid att spola fram tappvarmvatten. Det löser man med VVC vilket kan leda till högre energianvändning vilket troligen inte är målet.

Vid energiberäkning av nya hus används en schablon för VVC förlusterna. Det sätts oftast till 4 kWh/m² A_temp. Men man undrar var värmeförlusterna från tappvarmvattenrör och isolerförluster från fjärrvärmeväxlaren i undercentralen mäts eller beräknas?

Det borde heta tomgångsförlusterna. Beställaren kan sätta ett krav på max 4 kWh/m² A_temp vid upphandling. Det är enkelt att mäta och tar då även hänsyn till energiförluster på fjärrvärmeväxlare, varmvattenberedare och ackumulatortankar. Visst kan man isolera rören med bra och tjock isolering men med en smart konstruktion av anläggningen kan antalet rör minskas för att hålla energiförlusten på en kravställd nivå. Det blir hållbart också eftersom man installerar mindre antal rör utan att göra avkall på funktionen.

För ett par år sedan initierade jag en studie på "tomgångsförlusterna" i 540 stycken bostadshus. Då hamnade vi på 17,4 kWh/m² A_temp. Det vill säga nästan i nivå med varmvattenanvändningen. Tomgångsförlusterna stod för ungefär 10 procent av husens energianvändning. Enkelt att åtgärda till en vettig kostnad. 

Mer VVC och varma tappvarmvattenrör gör att tappkallvattnet inte är kallt utan varmt. Tappkallvattnet får inte bli varmare än 24 grader på 8 timmar.

Hur förbättrar vi allt detta? Ställ tydliga krav vid upphandling av entreprenader. Ställ krav på tomgångsförluster, tappvattenvolym och få ledningar.