Begär nytt lösenord

Det krävs regeländringar för att kunna lösa säkerhetsproblem i äldre hissar

2 nov 2 november 2 nov 2020 2 november 2020 november 2020
OM Daniel Nyman och Anne Geitmann , Hissförbundet

Daniel Nyman är ordförande för Hissförbundet, en branschförening för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer.  

Anne Geitmann är generalsekreterare för Hissförbundet.

För många i samhället, framför allt äldre och personer med funktionsnedsättning, är hissar en avgörande förutsättning för att på lika villkor som alla andra ha tillgång till boende, transporter och övriga samhällsfunktioner.

Hissar ökar även livskvaliteten för småbarnsfamiljer och andra grupper, och det är en självklarhet att denna del av vardagen ska fungera enkelt och säkert i hela Sverige.

Hissförbundet är därför djupt bekymrat över att det fortfarande sker mycket allvarliga olyckor med äldre svenska hissar - olyckor som i många fall enkelt kan förebyggas med tekniska lösningar. Nya och väl moderniserade hissar är mycket säkra färdmedel, men problemet är att Sverige har Europas äldsta hissbestånd och att det enligt dagens regelverk gäller de regler som fanns vid tidpunkten då hissen installerades. Om hissen var säker när den sattes i bruk, även om det var 1920, så uppfyller den än idag lagkraven och får användas.

Mot bakgrund av ovanstående har Hissförbundet tagit fram en rapport som påvisar säkerhetsriskerna med äldre svenska hissar. Enligt vår beräkning tillhör 26 000 hissar i Sverige, det vill säga en femtedel av alla hissar i landet, de två kategorierna som orsakar flest allvarliga incidenter och till och med potentiella dödsolyckor: hissar med farliga innerdörrar eller hissar som helt saknar skydd i korgöppningen.

Den första kategorin, som främst förekommer i äldre bostadshus, är särskilt farlig för små barn. Det har skett olyckor där barn har hamnat mellan hissens schaktdörr och hisskorgens grinddörr och skadats mycket allvarligt när hissen sedan börjat åka. Det finns även risk för allvarliga klämolyckor om barn sticker ut sina armar eller ben genom hisskorgens grind.

Andra kategorin är vanlig i exempelvis miljonprogrammet. Här kan både vuxna och barn klämmas svårt om de fastnar med kläder eller väskor i dörren eller transporterar möbler med hissen. Det paradoxala är att just dessa hissar förbjöds i arbetslokaler redan 2012 på grund av den höga olycksfrekvensen men är fortfarande tillåtna i bostadshus.

Hissförbundet får ofta frågan av media och användare varför säkerhetsbristerna inte har byggts bort för länge sedan. Det är svårt att förstå varför bostadshus inte ska ha samma säkerhetsstandard och trygghet som arbetslokaler. Men enligt gällande regelverk behöver säkerhetsutrustningen i gamla hissar enbart uppdateras vid en större modernisering av hissen. Beslutet om modernisering ligger dock helt hos fastighetsägaren och innebär en ökad kostnad. Det gör att en succesiv förbättring av hissars säkerhetsstandard vid modernisering uteblir och att farliga hissar kommer vara kvar i bruk länge.

Hissförbundet anser att regeringen bör ge Boverket i uppdrag att utreda problematiken. Vi gör bedömningen att regelverket måste ändras och att det behöver sättas in retroaktiva krav på bland annat skydd i korgöppningen för hissar i bostadshus, byte av till exempel saxgrindar till tät korgdörr, nödtelefon med tvåvägskommunikation, men även en rad skyddsåtgärder för våra montörer som ofta tvingas arbeta under farliga förhållanden när det kommer till äldre hissar.

Regelverket för hissar i arbetslokaler har visat att det går att tillgodose användarnas säkerhet. Men vi kan inte längre låta bostadshus halka efter – allvarliga olyckor kan hända oss alla, och särskilt utsatta är våra barn.

Daniel Nyman, Hissförbundets ordförande
Anne Geitmann, Hissförbundets generalsekreterare

Fler nyheter
Feedback / Tips
Begär nytt lösenord
Pris: + moms
Författare: 
Lagerstatus: